I wanna tell you.
Nu börjar det gå mig på nerverna , att jag hela tiden ska bete mig så dumt åt när jag är så nära mitt mål och då när jag är berädd att statsa allt det sista, men precis då, då sumpar jag hela skiten. Ditt förtroende för mig kan inte vara på topp. Det kan jag förstå. Jag har vart svinig och fattar inte varför.
Man har alltid ett val i sitt liv , eller i de flesta fall har man ett val att stå inför. Det ena kan vara bättre än det andra och tvärt om. Men som jag sa i tidigare inlägg så gör man så dumma saker utan att tänka sig för , och man gör även saker fast man har tänkt men vet att det är så jäkla fel. Så var det i mitt fall. Jag gjorde en dum sak som kändes så rätt men ändå viste jag att det var det dummaste jag kunde göra. Det försörde bara chanserna ännu mer , och jag kunde ju bara ge upp helt. Jag fattar inte varför, är det bara för att den där spännande känslan i kroppen kommer fram och bara för att det känns lite "busigt"? Jag älskar att utmana öder eller vad man ska säga, men jag hatar konsekvenseran.Ja jag vet då får jag faktist skulla mig själv.
Jag vet att det jag gjorde var så dumt så jag borde bara ge upp och lägga ner , men det finns ändå någonting inom mig som glöder , som säger att jag inste få ge upp. Det känns som om att det är det sista jag ska göra om jag nu vill lyckas. Jag kan ju ha fel. Men faktum är att nu kan det ju inte bli värre? Det behöver inte bli bättre men det kommer ju absolut inte bli värre. . . .
Jag vet vad jag vill , och du vet vart jag står nu .
Kul att du rösta :D
